Luke tog min hand över bordet. "Du bjöd ju med mig på fest förra veckan, så jag undrar om du vill hänga med på min vän Tom's fest imorgon?" Jag kollade in i hans mörkbruna ögon. "Visst". "Vad bra, en kompis till mig som heter Justin om du vill veta, men i alla fall. Han vill typ träffa dig. Har ju berättat att vi varit vänner länge och sånt" 

 

Dåligt samvete drog sig igenom hela min kropp. Nu berättade han om Justin, och jag snokade för att få reda på vem han sms:ade med och så var det bara en vän.

Det var tur att det var varmare utomhus än det var i Luke's bil. Jag hade klätt mig i en ganska kort småblommig klänning, eftersom jag inte var säker på hur uppklädd jag skulle vara inför festen Luke bjudit med mig till. Ett par svarta och glansiga loafers satt på mina fötter. Då jag upptäckt ett skoskav innan jag blivit hämtad hade inte att par skor med högklack varit något alternativ. Jag drog fingrarna över mina tre silverfärgade armband, detaljerade med varsin symbol. 

 

Mitt huvud fördes åt Luke's håll, han var lätt klädd i en grå rutig skjorta och ljusa jeans. 

 

Att det redan var helg förvånade mig inte, veckan hade gått så väldigt fort. Men något som inte hade gjort det var mina tankar. De var fortfarande kvar på samma ställe. Stället då jag och Luke kysstes. Kanske hade kyssen återupprepats i mitt huvud men inte i verkligheten. Skulle vi någonsin kunna bli något? Eller skulle det stanna vid vänner.

 

Vi steg ur bilen och följde en stenlagd stig mot husets ingång. Husets storlek var normal för de som bodde i Malibu och hade utsikt mot havet. Andra skulle säga att det var enormt, medan andra hållt med om att det var  normal stort. Huset var ganska likt det jag bor i. Det enda som skiljde de åt var färgen som var brun, mitt är vitt.

 

Luke log mot några, nickade mot några och gjorde handslag med några. Jag gick mest efter honom och sa ett blygt "hej" efter att Luke presenterat mig. 

 

*

 

En timme hade snart gått och jag var ganska uttråkad. Det fanns ingen jag kände men heller ingen jag inte hade hälsat på. Eller? På andra sidan rummet gick nu Luke fram till en kille och hälsade. Man kunde se att de var bra vänner på hur de pratade med varandra. Kunde det vara Justin? Som Luke skulle presentera mig för? För någon Justin hade jag ej hälsat på tidigare.

 

Jag visste inte hur han såg ut och det gjorde inte det lättare för mig att se när han hela tiden drog ner sin luva framför anisktet.

 

Mina fötter började röra sig mot dem. Men innan jag knappt hunnit närma mig så vände sig "Justin" och gick ut till altanen. Jag vände också snabbt och gick för att hämta något att dricka istället.

 

Drickan som faktiskt inte innehöll alkohol, vilket gjorde mig förvånad, det var trots allt en fest med endast tonåringar. Kanske hade ingen hunnit "spetsa" den än. I alla fall tillförde den inget speciellt under stunden. Ingen lättnad av det uttråkade humöret jag fortfarande behöll.

 

Jag bestämmde mig för att gå ut till altanen. Den var nog nästan tom, förutom "Justin" jag hoppades stöta på där. Han kanske kunde fixa festen's något tråkiga stämning.

 

"Hej, jag är Jaden" sa jag och drog av mig skorna samtidigt som jag satt mig ner vid poolkanten. "Du måste vara Justin" fortsatte jag efter att jag precis som han doppat ner fötterna i poolen.

 

Det var mörkt ute och jag kunde inte tyda hans ansikte när han vände sitt ansikte mot mig. "Ja, det är jag"

 

"Så hur känner du Luke?" startade jag våran konversation.

 

*

 

Min mage gjorde ont och mina armar slöt sig om den medan jag fortsatte att skratta åt vad Justin nyss sagt. Han gjorde det samma, även om det var hans egna skämt. Nu fortsatte han att prata med sin hesa röst jag inte kunde motstå. Och jag visste att jag kände igen den från någonstans. Men vart visste jag inte.

 

En lampa på huset tändes. Och siluetterna av Justin's profil syntes. Han hade än snygg profil, något ut av det sexigaste jag visste. Killar med snygga profiler, fina leende och gärna synliga kindben och käkben.

 

Fjärilar i magen var inte det enda jag hade just nu. Ett leende befann sig på mina läppar och det var inte lätt att tona ner. Jag hade pratat med Justin i över en timme och det kändes bra. Vi hade fått bra kontakt, jag pratade med honom som vi känt varann sen vi föddes, även om han lika så som Luke var ett år äldre än mig.

 

Att vi inte sett varandras ansikte än spelade ingen roll. Allt var bra, och kändes konstigt och nästan lite för bra. Var det bara jag som kände så?

 

"Har du sett videon med den ... förlåt ... överviktiga kvinnan som sjunger och ..." ... "ramlar av bordet hon ställer sig på, jodå!" sa jag och avslutade Justin's mening. 

 

Att vi hade mycket gemensamt fanns det ingen tvivel på. Jag kunde känna att Justin log. Mina känslor var dock konstiga, inget negativt. Men jag kunde inte beskriva det, jag hade inte känt så här förut. 

 

Vi blev tysta ett tag och båda kollade upp mot himlen. "Vad vackert det är" utbrast Justin.

 

"Det är ju kolsvart!" svarade jag. Justin började fnittra och jag kunde inte annat än göra detsamma. 

 

En röst som sa "Så ni har träffats" kom från altan dörren. Luke. Tanken slog mig att jag hade tänkt på honom hela dagen tills jag började prata med Justin.

 

Jag ställde mig upp och tog mina skor i min vänstra hand. Mina steg var mot Luke's håll och samtidigt som jag gick svarade jag honom. "Japp"

 

Luke's ansikte kunde jag se, han stod under lampan som tidigare tänt. Nu kom även Justin och han drog ner sin luva. Den här gången inte framför ansiktet. Utan så att jag fick en möjlighet att se hans ansikte.

 

Jag var inte säker på om jag gapade så jag bet mig i läppen. Det var Justin Bieber jag pratade med hela tiden. Inte konstigt jag känt igen rösten. Eller lite faktiskt. Jag hade aldrig direkt lyssnat på hans musik utan bara sett han i någon tidning, sen lagt märke till att han var söt. 

 

Men det var inte allt. Han log mot mig när jag kände att mina kinder hettades upp. Hans bruna hår låg lite slarvigt åt sidan och hans hasselnötsbruna ögon glittrade. Han var inte bara söt. Snygg,fint leende och ... Perfekt. Jag började förstå hans fans lite. Justin, hans personlighet, hans utseende och ja, allt annat snurrade runt i mitt huvud och då la jag märke till det. Faktiskt var det inte bara jag som kollade på honom. Hans ögon stirrade nästan på mig och drogs snabbt upp och ned, sen tillbaka till mina ögon och vi båda log. 

 

"Faktiskt så fick vi aldrig hälsa riktigt" sa Justin och sträckte ut sin högerhand. Vi sade våra namn och höll kvar greppet om varandras händer ett tag. Tills Luke började titta på oss konstigt och vi släppte sakta.

 

 

*

 

Luke skulle även köra Justin hem från festen, eftersom de bodde ganska nära. Och jag borde nästan helt andra hållet. Så Luke gjorde mig en extrem tjänst genom att ta mig hem.

 

"Nu när du och Luke dej... jag menar är så bra vänner och vi har ju snackat lite så kan vi väl byta nummer." Justin räckte mig sin mobil från baksätet där han satt. 

 

"Såklart" Och sen skrev jag in mitt nummer på hans mobil och han likadan i min. 

 

Jag klickade mig in på kontakter och bläddrade ned till Justin's namn. Det stod Justin endast. Inget efternamn. Men ett ... hjärta.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

(Kommentera gärna vad tyckte på bieberfois.blogg.se)

Hej! Här har ni det senaste kapitlet från min novellblogg bieberfois, där jag nu är aktuell med skrivandet. Under två dagar kommer den dock till att ligga nere för re-make ut av designen där av har jag laddat upp det senaste kapitel här för att ge er läsare som missat det en möjlighet att läsa det ändå. Vi hörs om 1-2 dagar tillbaka på bieberfois.blogg.se