Kapitel 4 - Feels like a decade ago

Previously on Soulmate:

Justin kom hem till Faith.

De pratade och gick sen till

poolen och badade, där fick

Faith en kyss på kinden och någon

skrek på henne från altanen.

Avslutning:

Jag blev rädd att jag inte

skulle kunna behärska mig så jag kollade snabbt åt sidan och Justin kysste mig på kinden. Jag vände mig tillbaks mot honom och log. Men det kändes

som om det var inte alltför längesen någon kysst mig på kinden och jag tänkte tillbaka till gårdagen som jag inte mindes så mycket från. Ett skrik hördes från

husets altan dörr.

- Hallåå, Faaiithh ?

Snabbt vände jag huvudet mot dörren där …

 

--------------------------------------------------------------------

Kapitel 4 - Feels like a decade ago

 

2 veckor senare

Det hade gått två veckor, två veckor sen jag sett hans ansikte, två sen han kysst mig på kinden, två veckor

sen Seth hade stått vid altandörren och sedan väntat på att jag skulle känna sak som han gjorde. Vad som

var två sen kändes som flera år sen, jag saknade någon jag knappt kände men som jag redan älskade att

ha närhet av. Dock hade inte ''att ha någon i närheten'' varit något bekymmer de senaste veckorna, Seth

hade sovit hos mig, varit med mig varje dag (inklusive natt då). Men jag ljög, både för mig själv och för

honom och jag visste det.

 

Mamma hade kommit hem på fredagen som hon sagt men åkt iväg på kvällen igen. Hon skulle inte komma

hem förrän nästa vecka.

 

Jag kunde fortfarande höra Seth's ord i huvudet från den dagen, för två veckor sedan. Han hade sagt ''skulle

vi inte pröva igen'' och gett en blick åt Justin och sen också kysst mig på kinden. Justin hade sagt att han var

tvungen att åka till ett möte och stuckit. Och då hade Seth börjat berätta om festen att vi hade bestämt att vi skulle

försöka att fungera igen, tillsammans, som flickvän och pojkvän.

 

Men sanningen var hård som vanligt. Jag hade inte vetat vad jag skulle säga och sen tyckt synd om honom och

sagt ''visst'', fast jag inte knappt kom ihåg varför vi gjort slut kunde jag bara veta att vi hörde inte ihop. Jag hade någon

annan hela tiden i bakhuvudet.

 

Jag satt i köket och drack ett glas med vatten och is. Sms-ljudet från iphonen lät och på skärmen stod det ''Seth'', jag

öppnade meddelandet:

 

Hej söta flicka, åker till dig nu,

vi ses snart älskling. / xxxxxx Seth

 

Jag himlade med ögonen, en kvart ensam till tänkte jag. För så lång tid skulle det ta för Seth att komma hit.

Jag brukade känna mig ensam men nu tyckte jag att det var mer irriterande att ha någon med mig hela tiden.

Fast jag visste att jag antagligen inte skulle vilja säga något till honom, jag var för rädd för att såra honom.

 

Jag la iphonen i handen igen och gick in på meddelande. Jag skrollade ner en bit tills jag såg min och Justin's

konversation. Hans senaste meddelande gav mig ett leende som lekte på mina läppar:

 

Vad vacker du var idag … / xx Justin

 

och bara någon sekund senare hade ännu ett sms kommit:

Fast det är du varje dag … / xx Justin

 

Men sen var det inga fler meddelande varken från mig eller han. Jag hade inte vågat svara och att svara 2 veckor

senare kändes bara fel. Tanken av att han kanske glömt bort mig slog mig och den var jobbig så jag la iphonen ifrån

mig.

 

Jag ställde mig i spegeln ute i hallen och kollade på mitt kläd val för dagen. Faktiskt kände jag mig mer missnöjd än

vanligt. På mig hade jag ett par jeans shorts och en transparent skjorta i mörkblå som man kunde se min bh rakt igenom,

jag kände mig lite naken och inte bekväm. Upp för trappan, in i mitt rum och in i garderoben.

Jag tog en t-shirt som hängde på en galge. Den var mörkgrå och på den stod det: Life's better with you,you and you.

Det var Will's, min bästa vän t-shirt som jag mer eller mindre snott av honom innan jag åkt hem från Palm Beach igen.

Kragen hade jag klippt sönder för att få en större urringning men tröjan var fortfarande lika mysig som vanligt.

 

Jag gick ner till köket igen och skulle precis öppna kylskåpet när dörrklockan ringde.

 

- Hej min finaste älsklings flicka. Sa Seth.

- Hej, du. Svarade jag, inte lika entusiastiskt.

 

Han verkade inte märka att jag inte besvarade hans känslor på det sättet han ville, utan bara gick fram mot mig och tog

tag runt min midja, sen kysste han mig på kinden och flyttade huvudet mot min mun. Jag flyttade mitt ansikte så jag kunde

se ut och sa ''vilket tråkigt väder det är ute'''. Seth's mörkbruna ögon såg besvikna ut så jag drog min hand genom hans också

mörkbruna hår och sa ''du är också fin''.

 

Men jag kysste inte honom, det kändes inte rätt, det var inte hans läppar jag ville ha mot mina.

 

Ändå, trots att jag visat så mycket motstånd mot han så tog han en chans till. Han gick mot mig och satt ena armen runt

mig och den andra på min rumpa, något jag inte uppskattade att just han gjorde på mig. Jag kände som att jag redan till-

hörde någon, och det var inte han. Seth tryckte sig mot mig med hela kroppen och sina läppar och kysste mig, jag gjorde

inget motstånd utan bara följde med tills…

 

Tills jag backade och sa:

 

- Alltså nej, det går inte.

- Va? Vad går inte?

- Det här. Du och jag!

- Men varför det?

- För … För att jag är kär i någon annan. Sa jag, med en hög betoning på ''annan''

 

Seth vände sig om och bara gick. Ut i regnet och bort från mitt hus. Jag tog upp min iphone snabbt från min ficka och

skrev två sms:

Till Seth:

Förlåt,Förlåt,Förlåt!

Till Jennifer:

Jag trot jag behöver min bästaste vän…

 

--------------------------------------------------------------------------------------------------

4 kapitlen skrivna, vad tycker ni ?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0